Jag reser mej igen!,

Av tblackbella - 29 maj 2012 12:09

Blandat Mående idag..tar till hjälp Lite MUUSIC då!

Min Favvo just nu Thorsten Flink!

Lessen.Glad,Stark,svag,,fyyy fn hur jag mår idag,,Börjar t.o.m Tänka tillbaks på åren som gått..Alla Lyckliga stunder! Alla stunder som det var VI!!! Kan inte fatta att sånt kommer nu,,Jag Hatar ju dej!

skulle jag ringa dej skulle du bara säga nå dumt som sårade! så VARFÖR Tänker jag på DEJ!!!

Allmänt

Dela · Kommentera

Beskedet om att jag till 99.1 procent har CANCER! Tankar och undersökningen Och vad som VÄNTAR NU!!

Kommentera (1)

Av tblackbella - 28 maj 2012 12:54

Vill skriva av mej Först idag på RIKTIGT hur ja mår o känner det just nu,,så kanske jag Orkar igenom den här dagen lite bättre också!

Efter mer än 3månaders blödning hit o dit så Tog jag i Torsdags den 24/5 Kontakt med Gyn,,Och Fick då en Akut tid på em..

Jag var vid gott mod när jag åkte dit och Tänkte väl Inte alls i nå oroliga banor! Fick skjuts till sjukhuset av en go vän som följde mej upp och satt sedan i väntrummet och väntade på mej,,det känndes tryggt o skönt att ha någon med sej,,Och en HIMLA TUR Också eftersom Beskedet jag kom ut med ej var vad vi väntat oss!

Jag fick berätta hur jag mådde och vilka bekymmer jag haft för Gynläkaren! Jag ställde som vanligt min egen Diagnos Till henne,,Alltså jag sa,,Ja jag tror ju själv att det är klimakteriet,,Kanske,,,Hon tittade på mej och sa jo kan hända de,,

Men vi ska undersöka dej så får vi se,,

Okej Tänkte jag Lättsamt och slängde upp mej på Britsen!

hon kollade och kände o grejade och så sa hon,,Ja då tar vi först ett cellprov då..Okej svara jag,,sen när hon var färdig med det sa hon..Jo Jag vill kolla genom ultra också,,Oki sa jag igen,,Sen slog hon av den och satte sej,,Tittade på mej och sa,,vet du jag vill prova att ta ett till prov också!! Jaha svara jag,,vad för prov?? Och Varför Då??

Jo det såg inte så bra ut så jag vill ta ett prov ifrån Livmodern också.. vava Jag halvreste mej upp och sa,,HUR INTE BRA MENAR DU;;??

Hon sa då nåt om nån vägg som var förstorad och att det var pga av den som jag blödde! Aha sa jag och Lugnade mej lite,,

sen sa hon..

Nu brukar vi ju helst göra detta under Narkos men läste i din journal att du var rädd för att bli sövd,så vi kan prova att göra det utan nu om du tror att du klarar det? Aha ok,,DÅ Började jag ana ugglor i mossen..Så då svara jag bara lågt,,okej...

Jaja kör på då..Hon frågade om jag satt in spiral nångång,,Jag svarade jaa,,Okej det kommer att kännas ungefär så Om du minns hur det känndes men kan vara en aning smärtsammare !

Okej okej,,Jag tog tag i armstöden och började andas med djupa Lugna andetag som hon bad mej om..JAg kännde hur det slet till,hon kollade upp o sa gick det bra,,va? Jaa,,Bra då fortsätter jag Med Nästa steg och det kan kännas en del när jag når in i livmodern och den börjar då att krampa,,Men andas lugnt så ska det nog gå fint,,

Jag kollade i taket på nån slags mobil som snurrade där uppe,,Och Tänkte på nå Roligt som jag kom o tänka på just då,,,Hur min sambo skulle uttryckt sej,,jag log för mej själv och i samma veva gjorde det INFERNALISKT Jävla OOONT!! Svetten bara forsade fram ipannan på mej o jag trodde jag skulle svimma,,Jag saa Hööögt aaaaaaaaajjjjjjj!

sköterskan bredvid Mumlade tröstande åååojojoj försök andas bara ..Det komnmer snart gå över,,iiiih aj,,Och visst det släppte,,meeen Fasiken den smärtan var ingen höjdare precis!

sen fick jag kliva upp o klä på mej,,sen följde samtalet!..

Jag frågade vad hon misstänkte eftersom hon tagit fler prover,,Och då svarade hon mej,,Ja i klartext så är det ju cancer som jag ser tecken på,, hon han inte avsluta meningen förrens jag GAPANDE Sa VAVAVAVA??? Och en dum kommentar ifrån mej vart,*så det är INTE klimakteriet då??* (Knäpp fråga av mej Men CHOCKEN blev TOTAL just då så jag fick väl en sinnesförrvirring) Hon kollade på mej och sa Nej tyvärr det är Inte klimakteriet,,Nähe sa jag Igen så då är det alltså Cancer??,,Jaa,,Men vilken får vi Invänta provsvaren på! JAg sa MEEN hur kan du vara så säker på det? vad tyder på det?? Den förstorade Muskelväggen svarade hon då..Jaha jaha ok,,Men kan det Inte vara Nåt annat då tjatar jag igen,,Och ska jag Alltså Vara OROLIG NU DÅ???? Jo Ja det bör du väl vara!!!!!!!!

Jag blev vid det svaret TOTALT stum,, Sen säger hon,,Jo Jag tänkte att jag skulle göra en förberedande undersökning på dej nu inför Kommande operation,,,Så du slipper komma hit en extra gång före!!! Jag bara glodde på henne Med Tårarna forsande,,Och sa tyst igen Jaha Okej,,,Hon babblade på medans hon tog fram blodtrycks manchetten men jag minns inte vad hon sa ORDET CANCER Kliongade för Högt för att jag skulle kunna säga nåt mer! Hon stannade upp och tittade på mej,,MEN SA INGET!!! Bara stirrade dumt på mej,, HON KUNDE VÄL FÖR FAAAEN UTRYCKT ORDEN SOM Man är van vid,,Alltså sagt,,Ta det nu lugnt Det ordnar sej var Inte orolig,,MEEEN Hon sa inget bara glodde o satte på mej mej den förbannade manshetten.. Blodtrycket var rätt bra ändå sa hon när hon var klar med det,,Trots omständigheterna sa hon sen,,Jaha sa jag så bra då..sen lyssna hon på hjärta o lungor och skrev upp resultaten,,sen tog fram ett litet kort på telnummer som jag kunde ringa ifall provsvaren skulle dröja och sa enbart,,JA nu är ju du klar för operation sen då..JAHA OCH;;;;;;;;; TÄnkte jag,,ska du Inte säha nåt mer???Näe Jag reste mej med Tårarna forsande,,Och sa JA hej då,,Gick ut ur rummet och knölade ihop den lilla Lappen utan att ens titta på den,,,Mötte Gråtande min vän i väntrummet som Storögd frågade,,Meen Gumman Vad har hänt,,vi kramdes och sen sa jag osammanhängande det är visst CANCER!!!!!!

Gynekologisk skrapning som undersökning

Hitta i artikeln

Sammanfattning

Allmänt

En gynekologisk skrapning är en undersökning som man kan få gå igenom om man till exempel har blödningar mellan menstruationerna eller efter klimakteriet.

Det finns två olika sorters skrapningar. Den enklaste kallas miniskrapning och kan göras hos en gynekolog utan några speciella förberedelser. Om livmoderhalsen är för trång går det inte att göra en miniskrapning och då kan man i stället få genomgå en vanlig skrapning.

Vid undersökningen tar läkaren ett prov genom att skrapa eller suga ut ett ytligt lager av livmoderns slemhinna. Provet undersöks sedan i mikroskop.

Förberedelser

En vanlig skrapning görs under lokalbedövning eller narkos. Om man ska bli sövd får man inte äta något timmarna före undersökningen.

Hur går undersökningen till?

Vid en miniskrapning för läkaren in ett tunt instrument, ett litet rör, i livmoderhalsen genom slidan. Sedan sugs små bitar av livmoderslemhinnan ut.

En vanlig skrapning innebär att livmoderhalsen först vidgas något eftersom den är trång. Sedan förs en liten skrapa in och ett litet prov av livmoderns slemhinna skrapas ut.

Både miniskrapning och vanlig skrapning tar ungefär fem minuter.

Hur mår man efteråt?

Efter en vanlig skrapning är viktigt att ta det lugnt efteråt och därför bör man inte jobba samma dag. Om man har gjort en miniskrapning går det däremot bra att jobba efteråt.

Det kan göra lite ont efter undersökningen, ungefär som vid mensvärk. Man kan också blöda lite under några dagar. Så länge man blöder ska man avstå från samlag, bad och hård fysisk träning.

Varför behövs undersökningen?

Ett ytligt lager av livmoderns slemhinna skrapas ut för provtagning.
Mer information

Blödningar – vanlig anledning till provtagning

Vid skrapning tas ett prov från livmoderns slemhinna med hjälp av ett litet instrument. Oftast görs undersökningen för att hitta orsakerna till varför man blöder mellan menstruationerna eller efter klimakteriet. Sådana blödningar kan bero på att hormonerna är i obalans, till exempel före klimakteriet eller om man har hoppat över någon ägglossning, och är inte farliga. Blödningen kan också orsakas av någon förändring inne i livmodern, som en ofarlig slemhinnepolyp eller en muskelknuta. En skrapning kan också behöva göras för att undersöka om man har livmodercancer.

En skrapning kan man också få genomgå som en behandling, till exempel vid ett missfall.
Gynekologisk skrapning som behandling

Miniskrapning eller vanlig skrapning
Det finns två olika sorters skrapningar, miniskrapning och vanlig skrapning. En miniskrapning är ett mindre och enklare ingrepp som kan göras på alla gynekologiska mottagningar, och därför väljs detta ofta i första hand.

Till Sidans topp
Till innehållsförteckningen

Så går det till

Skrapan eller kyretten som används vid ingreppet är lång och smal för att det ska vara lätt att föra in den via slidan in i livmodern. Huvudet som skrapar loss slemhinna är trubbigt för att inte skada livmoderväggen.

Ytligt lager av slemhinna skrapas ut

Vid en miniskrapning används ett mycket tunt instrument, ett litet rör, som förs in genom livmoderhalsen. Man behöver inte någon bedövning. Små remsor av livmoderslemhinna sugs ut genom röret och skickas sedan för mikroskopisk analys. Man kan känna ett kortvarigt obehag just då slemhinnan sugs ut. Ibland kan livmoderhalsen vara så trång att detta inte går och då får man i stället en remiss för att göra en vanlig skrapning.

En vanlig skrapning utförs oftast på en operationsavdelning. Man får lokalbedövning eller blir sövd under undersökningen. Vid lokalbedövning sprutas bedövningsmedel in i livmoderhalsen via slidan.

Eftersom livmoderhalsen är mycket trång, i allmänhet bara någon millimeter vid, måste den försiktigt vidgas tills den blir 5-10 millimeter i diameter. Därefter förs en liten skrapa, en så kallad kyrett, in via slidan och vidare genom livmoderhalsen. Ett ytligt lager av livmoderns slemhinna kan skrapas ut. Provet skickas sedan för mikroskopisk undersökning.

Både en miniskrapning och en vanlig skrapning tar omkring fem minuter.

Förberedelser
Inför narkos får man inte äta efter midnatt men eventuellt dricka klara drycker fram till några timmar före ingreppet. Om magen är tom minskar risken för att man kräks då man sövs.

Lätta mensliknande smärtor efteråt

Efter ingreppet kan man i ett par timmar känna en lättare smärta av samma typ som mensvärk. Inför en vanlig skrapning får man i allmänhet smärtstillande medicin redan innan ingreppet för att slippa så mycket obehag som möjligt.

Ta det lugnt efter ingreppet

Efter en miniskrapning kan det blöda lite, men man behöver inte avstå från sitt arbete.

Sjukskrivning brukar inte behövas efter en vanlig skrapning, men på själva dagen för ingreppet kan man inte räkna med att arbeta. Man kan blöda under ett par dagar till någon vecka efter operationen, men blödningen är sällan riklig.

Så länge man blöder ska man avstå från samlag, bad och hård fysisk träning.

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

Sjukdomstecken

Livmoderhalscancer ger i tidiga stadier få eller inga symtom. Små blödningar mellan menstruationerna kan förekomma, liksom blödning och ibland smärta under samlag eller när man krystar på toaletten. Blodblandad flytning kan också vara tecken på livmoderhalscancer.

(Upp)

Undersökningar

Om undersökningen visar att det handlar om livmoderhalscancer behövs en större gynekologisk undersökning under narkos som går ut på att ta reda på hur utbredd cancern är. Ofta ingår en undersökning av urinblåsan med så kallad cystoskopi, då blåsans inre studeras med hjälp av ett rörformat instrument. Man brukar också göra röntgenundersökningar av lungorna och ibland av buken och lilla bäckenet med så kallad magnetkamera.

Olika stadier av livmoderhalscancer

De olika stadierna av sjukdomen är indelade efter hur långt sjukdomen har hunnit utvecklas.

Stadium IA: tumören kan endast upptäckas i mikroskop.
Stadium IB: tumören är större än i stadium IA eller kan ses med blotta ögat.
Stadium II: tumören har spridit sig till övre delen av slidan eller ut i omgivande vävnad utanför livmodern.
Stadium III: tumören har spridit sig till bäckenväggarna eller till nedre delen av slidan.
Stadium IV: tumören har spridit sig till urinblåsan eller ändtarmen eller spridit sig till organ utanför lilla bäckenet.

(Upp)

Behandlingar

Det finns olika behandlingar vid livmoderhalscancer. Vilken behandling som väljs beror bland annat på i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilken typ av cancerceller som tumören består av.

Kirurgi

I de flesta fall innebär det kirurgiska ingreppet att hela livmodern och omgivande vävnad tas bort, liksom lymfkörtlarna i lilla bäckenet. Detta för att se om cancern har spridit sig dit. Om sjukdomen är mycket begränsad och om kvinnan har en stark önskan om att bevara sin fruktsamhet kan man i vissa fall göra en mindre omfattande operation som kallas trachelektomi. Då tas nästan hela livmoderhalsen bort. Ett så kallat cerklage (en tråd), sätts in för att hålla ihop den förkortade livmoderhalsen. Även i dessa fall tas lymfkörtlarna i lilla bäckenet bort.

Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Trachelektomi sker med en kombination av titthålsoperation (laparoskopi) och operation via slidan. Det är kvinnor i barnafödande ålder, som har en liten och begränsad tumör och ingen spridning av sjukdomen, som kan vara aktuella för ett sådant ingrepp. Kvinnor som blir gravida efter att tidigare i livet ha genomgått en trachelektomi har ökad risk för missfall eller att barnet föds för tidigt.

Strålbehandling

Ibland kombineras kirurgi och strålbehandling vid livmoderhalscancer. Strålbehandling kan också vara ett alternativ då kirurgi inte är möjlig. Syftet med behandlingen är att de celler som delar sig onormalt snabbt ska skadas och dö, medan de friska, normala cellerna ska klara sig. Vid livmoderhalscancer kan man antingen använda sig av inre eller yttre strålning, ofta används båda. Vid yttre strålbehandling pågår behandlingen bara i några minuter och man behöver inte ligga på sjukhus. Yttre strålbehandling ges fem dagar i veckan under fem till sex veckor. Behandlingen är smärtfri, men kan ge en del övergående biverkningar som diarré, matleda och trötthet.

Vid inre strålbehandling förs en eller flera ihåliga hylsor, så kallade inlägg, in i slidan eller livmodern. Strålkällor placeras i hylsans hålighet. Hylsorna får ligga kvar inne i kroppen och stråla under några minuter till cirka 15 timmar, beroende på vilken teknik som används. Behandlingen sker sängliggande i ett strålsäkert rum på sjukhuset. Efter några veckor kan det bli aktuellt med en ny behandling.

Fördelen med inre strålbehandling är att stråldosen i tumörområdet blir hög, medan de omgivande friska vävnaderna får en betydligt lägre stråldos. Själva strålningen känns inte och strålningen stannar inte kvar i kroppen efter behandlingen. Den kan alltså inte spridas till omgivningen.

Biverkningar av den inre strålbehandlingen är framför allt att slidans slemhinnor kan bli torra och sköra. Täta urinträngningar kan också förekomma. Problemen klingar vanligen av några veckor efter avslutad strålbehandling. Berätta för din sjuksköterska eller din läkare om dina besvär – hjälp finns att få. Det finns receptfria salvor och oljor som kan användas i underlivet.

Cytostatikabehandling

Cytostatika är läkemedel som angriper celler som håller på att dela sig. Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt, därför kombineras ibland flera olika cytostatika för att få bättre behandlingseffekt.
Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blodåder, intravenöst, och kurerna kan vara olika långa beroende på hur långt sjukdomen har hunnit utveckla sig.
Mer om cytostatikabehandling
Om att delta i en forskningsstudie

(Upp)

Livet efter behandling

Varken äggstockar eller livmoder är livsviktiga organ. Kvinnor kan leva ett bra liv utan dem, ett liv där sex och samlag har en naturlig plats. Vad det framför allt handlar om är hur du själv uppfattar din egen kropp samt att du får och kan ta emot stöd från omgivningen.

Sex och samlevnad

Behandlingen behöver inte inverka negativt på det sexuella samlivet. Men det behövs både kunskap och lyhördhet. Tala igenom eventuella problem med din partner och använd gärna den expertis som finns på sjukhuset. Alla människor har en sexualitet och även om du inte har någon partner för tillfället har du ändå rätt att få dina funderingar och frågor belysta i samtal med sjukvårdspersonalen.
Mer om sex och samlevnad

De flesta kvinnor som får gynekologisk cancer har passerat den barnafödande åldern. Trots det är det naturligt att känna saknad efter sina äggstockar och sin livmoder.

Yngre kvinnor, som fortfarande menstruerar, kan få plötsliga övergångsbesvär när äggstockarna tagits bort, eftersom de då kommer i klimakteriet. Vanliga övergångsbesvär är svettningar, blodvallningar, torra och sköra slemhinnor i underlivet samt humörförändringar.

Även äldre kvinnor kan känna av dessa problem efter behandlingen. Diskutera dina eventuella besvär med behandlande läkare så att du kan få hjälp att lindra besvären.

(Upp)

Orsaker till livmoderhalscancer

Vetenskapliga studier visar att mer än 98 procent av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av ett mycket vanligt virus som heter humant papillomvirus (HPV) som sprids via sexuell kontakt. Rökning och upprepade underlivsinfektioner är två viktiga faktorer som påverkar slemhinnan i livmoderhalsen och bidrar till en påfrestning av det lokala immunförsvaret – samt ökar risken ytterligare för en HPV-infektion.

För det mesta brukar en HPV-infektion gå över utan att ge några men, men vissa virustyper (HPV 16, 18, 33 och 45) är förknippade med ökad risk för cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer.

(Upp)

Om HPV-vaccin

Socialstyrelsen har beslutat att vaccin mot humant papillomvirus (HPV) kommer att ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet. Från och med 2012 kommer flickor 10-12 år som går i årskurs 5 eller 6 att vaccineras kostnadsfritt med vaccinet Gardasil genom skolhälsovården. HPV-vaccinet är ett förebyggande vaccin som helst bör ges före sexdebuten eftersom humant papillomvirus sprids genom sexuella kontakter.
Mer om HPV-vaccination

(Upp)

Prognos

Tack vare att allt fler kvinnor kommer under behandling på ett tidigt stadium, blir de flesta friska och återvänder till sitt normala liv. Prognosen är sämre om sjukdomen är spridd till andra organ. Men även vid mer avancerad sjukdom går det ofta att hålla sjukdomen under kontroll under en längre tid. Syftet med behandlingen är då att symtomen inte ska inverka på livskvaliteten.

(Upp)

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig.

Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet